Att vara agil eller arbeta agilt är inte något som är begränsat till ett specifikt område eller en specifik bransch. Det är ett tillvägagångssätt som handlar om att sträva efter ett bättre slutresultat, att vara villig och intresserad av att förbättra och förändra för att skapa största möjliga nytta. Eller som John Steinbeck en gång sa: ”Att tänka annorlunda idag än igår skiljer de kloka från de envisa”, oavsett om man arbetar inom IT eller inte.
Tänk dig att du tapetserar ett rum. Klockan är tre på eftermiddagen en solig sommardag, det är varmt och du är trött. Du är halvvägs med att sätta upp nästa tapetbit när din kära partner kommer in i rummet och säger att han tycker att du borde välja en annan tapet än den du köpt, och som nu pryder ungefär halva rummet. Hur ser din reaktion på det här scenariot ut i din fantasi?
Trots detta säger den andra agila principen: ”Välkomna förändrade krav, även sent i utvecklingen”. Inte acceptera eller tolerera, utan välkomna – även de som är övertygade om agil utveckling skulle förmodligen känna sig frustrerade i scenariot ovan.
Hur kan du då kalla dig agil, om du bara accepterar – inte ”välkomnar” – dessa förändringar?
I det scenario som beskrivs ovan är det tänkbart att din partner såg något som du inte såg. Att hans eller hennes önskan att göra en förändring inte kommer från någon illvilja eller arrogans, utan för att skapa bästa möjliga resultat. Trots det har vi svårt att inte se arbetet som bortkastat. Så, vad innebär det att välkomna förändringar sent i processen?
För att kunna förstå att det utförda arbetet behöver ändras eller till och med kastas bort helt, är det nödvändigt att kunna se ett bättre slutresultat. En vision av en framtid som har förbättrats. För om du inte är engagerad eller medveten om slutresultatet kommer frustrationen att öka – varför ska du behöva börja om nu?
Många företag har svårt att tydligt kommunicera och inspirera med den vision de har, och för dem är det självklart varför den nya förändringen är bättre! Det borde väl alla kunna se.
Men nu handlar det om systemutveckling, inte om att tapetsera. Inom systemutveckling handlar det inte om arbete som pågått i timmar eller dagar. Istället talar vi om arbete som kan ha pågått i veckor, månader eller till och med år. Och det är inte bara vårt eget arbete, utan även arbete från våra kollegor som kanske måste kastas bort. Insatserna är större.
När digitalkamerorna slog igenom i början av 2000-talet fanns det två företag som anpassade sig till den nya marknaden och två som inte gjorde det. Nikon och Canon blev stora inom digitalfotografering, medan Kodak och Polaroid gick under – vad kan vi lära oss av detta?
Det räcker uppenbarligen inte med att vara innovativ för att lyckas som företag.
Kodak uppfann den digitala kameran men kunde inte, eller ville inte, ändra sin affärsmodell för att dra nytta av den nya uppfinningen. Innovation räcker inte – det vi tror kommer att bli bra blir inte alltid bra, och det vi inte tror kommer att bli bra kan bli vår framtid. Det spelar ingen roll vad vi tror, utan det är kunderna och marknaden som i slutändan avgör vad som lyckas och vad som inte gör det. Och vad vill kunden ha? Ibland har de ingen aning förrän de får uppleva det.
Nu kanske du känner dig inspirerad att se på ditt arbete ur ett nytt perspektiv, att göra förändring till en styrka istället för ett motstånd. Då är det bra att ha i åtanke att det arbete vi utför i arbetslivet ofta är en del av en större kedja som inte alltid ligger inom vår personliga kontroll. Vi är aldrig snabbare än helheten – om du arbetar med systemutveckling kan det till exempel finnas en kravanalys, en design eller en budgetering innan du blir involverad. När vi strävar efter att maximera vår flexibilitet är det viktigt att se till hela kedjan. Från idé till användning är det naturligtvis bra att göra små förändringar löpande, och vi bör aldrig sluta söka efter hur vi som individer kan bli mer flexibla i vårt arbete. Men när vi bestämmer oss för tapeter månader eller år innan vi börjar tapetsera – och kanske dessutom av någon som inte längre är inblandad – har vi svårt att ändra dessa beslut.
Går det då att mäta vår flexibilitet? Ja, genom att fråga sig själv: ”Om det här beslutet jag är på väg att fatta är fel, hur lång tid tar det innan felet upptäcks?”
Om du arbetar med produktutveckling är svaret förmodligen att det först blir uppenbart när våra kunder faktiskt får använda vår produkt. Det är här metoder som prototyputveckling och A/B-testning för att skapa experiment kommer in i bilden.
Men i slutändan handlar det i hög grad om den kultur vi har. Du kanske läser detta och tänker att det aldrig skulle fungera för dig. Det är inte så du arbetar, men om du tror att det vore bra om det gjorde det, då är du kanske rätt person att driva en förändring i din organisation.
När förändring sker beror det alltid på att någon gör något annorlunda. Granska därför hur lång beslutskedjan är och om den kan förkortas. Håll koll på de förväntade resultaten och se om de faktiskt uppnås. Prova saker, misslyckas och lär dig något nytt av misslyckandet. Förbered dig på att bli överraskad av resultaten, släpp dina favoritidéer – bli inte för fäst vid dina egna idéer – och välkomna de förändringar, möjligheter och lärdomar som det medför.
Det är mitt sätt att se på agilitet, men vem vet? När du läser detta kanske jag redan har ändrat mig.