Här är Bouzid, SAP-konsult

Hej Bouzid, kan du kortfattat berätta vad du gör på QESTIT?
Jag har varit IT-konsult på QESTIT i flera år, sju år tror jag, och de senaste åren har jag arbetat som datamigreringsansvarig i ett SAP-projekt.

Det här är väl inte första gången du arbetar med SAP-projekt?
Nej, det är det inte! Jag började arbeta med SAP-projekt redan tidigt i min karriär. Jag har varit involverad på olika nivåer och i olika omfattningar, även internationellt, eftersom ett av projekten innebar implementering i över 26 länder.

Denna expertis är efterfrågad idag, då företag som använder SAP står inför tidsfristen 2027. Det året måste alla ha migrerat till SAP 4/HANA. Insatserna är höga, och att välja rätt samarbetspartner är avgörande. Vad är nyckeln till ett framgångsrikt migreringsprojekt?
I en mening skulle jag säga: en noggrann kartläggning av de personer som är involverade i projektet och en realistisk budget.

• När jag talar om personalresurser är det mycket viktigt. Man måste identifiera pålitliga samarbetspartner (inklusive duktiga testare) och projektaktörerna på kundsidan. Man måste välja dem utifrån deras funktionella (SAP) och affärsmässiga kompetens (nyckelanvändare). Att bygga ett bra team är nyckeln till ett framgångsrikt projekt.
• När det gäller budgeten menar jag inte att man nödvändigtvis ska blåsa upp den, utan att man bör utvärdera den tillsammans med specialister eller noggrant rangordna sina prioriteringar. Den sista punkten gör det ofta möjligt att hålla sig inom budgetramen om det behövs.

Du nämnde ”pålitliga samarbetspartner”. Hur väljer man ut dem?
Jag tror att det är väldigt viktigt att omge sig med specialister och arbeta tätt tillsammans med var och en av dem. Det innebär att samarbeta med företag som har erfarenhet inom området. Detta säkerställer en kvalitativ migrering och ett väldefinierat projekt. På QESTIT har vi turen att ha över 25 års expertis inom mjukvarutestning samt SAP-specialister, däribland jag själv.

”Nyckelanvändare” verkar också spela en viktig roll, kan du berätta mer om det?
Det är viktigt att komma ihåg att SAP-projekt är unika eftersom det finns många aktörer som är involverade i eller påverkas av de förändringar som ska genomföras. Därför måste vi bygga upp ett förtroendeförhållande med ledningen och sedan definiera nyckelroller, så kallade ”nyckelanvändare”. Dessa kommer att fungera som referenser för att säkerställa att deras arbetsuppgifter förstås väl och kommer även att utbildas i den nya versionen av SAP. De kommer också att utbildas i den nya SAP-versionen så att de kan fungera som mellanhänder gentemot slutanvändarna.

Hur säkerställer man att samarbetet med affärsreferenterna blir framgångsrikt?
Nyckeln till varje SAP-projekt är att verkligen förstå de olika verksamheter som kommer att påverkas. Analysen av det befintliga systemet, ”as is”, är avgörande och gör det möjligt för oss att bygga en framtida version, ”to be”, som verkligen uppfyller behoven. Det handlar om att undervisa, om att verkligen bygga upp ett förtroendeförhållande med dessa team. Ingen gillar förändringar i sina arbetsvanor, så vår roll är att förutse dem så gott vi kan för att undvika frustration under driftsättningen. Vi kallar detta ”förändringshantering”.

Med tanke på alla projekt du har genomfört och följt, vilka skillnader finns det mellan ett SAP-projekt och andra?
Den största skillnaden med SAP är att denna programvara innehåller moduler som är mer eller mindre anpassade efter kundernas behov. Man måste alltså konfigurera rätt moduler och anpassa vissa av dem så att de passar verksamhetens behov. I ett ”klassiskt” projekt börjar man från grunden och skapar allt själv. Tillvägagångssättet är därför ganska annorlunda.

Du har haft många olika roller i dessa projekt – vilken är den viktigaste rollen du har haft?
Nyckeln till framgång i den här typen av projekt är teamet. Men om jag skulle peka ut en specifik roll, skulle jag säga den som ansvarar för datamigreringen. Data är idag avgörande och mycket värdefullt för vissa företag. Man måste kunna rensa upp i data och anpassa den effektivt till det nya systemet genom att definiera rätt nya regler (mappning, regler för datahantering och integration osv.). Återigen sker allt detta i samarbete med affärsansvariga som fastställer riktlinjerna för migrering och implementering. Testaren blir då oumbärlig för att verifiera alla dessa flöden och att reglerna tillämpas korrekt.

Vilka är de största utmaningarna du har ställts inför? Hur har du övervunnit dem?
Åh, det finns inte tusen, den största är självklart driftsättningen. Vår utmaning är att projektet ska bli en framgång, det är det viktigaste. För att lyckas tror jag att det beror på de människor vi omger oss med:

• Man måste vara en drivkraft, motiverad och motiverande. Det hjälper människorna omkring en att hålla motivationen uppe. Det är en positiv cirkel.
• En bra stämning i teamet är väldigt viktig. Det måste finnas en positiv energi mellan kunden och oss, så att alla har rätt inställning till projektet.

För att avsluta den här intervjun, låt oss prata lite mer om dig! Hur hamnade du i testvärlden – av passion, av en slump?
Det kan man säga! För mig var det mer av en slump, eftersom jag studerade tekniska ämnen och under min karriär har haft många olika roller (utvecklare, lösningsarkitekt, lösningsdataarkitekt, affärsanalytiker, testchef, migreringschef...).

Om du inte hade haft den här karriären, vilket yrke skulle du då ha valt?
Jag hade gärna velat bli urmakare eller fiolbyggare, vilket visar hur mycket jag älskar precision och noggrannhet!